BACK in the Suecia
Det är natt här, och klockan är bara 10 i fem. Vilket är konstigt, men jag har hört att det är årets mörkaste dag så det kommer bara bli bättre!!
Resan var lång, först försov vi oss så Anna väckte oss halv 8, istället för det tänkta halv 7, med kommentaren - skal ni stanna i Spanien? Men vi packade ihop det sista och diskade lite i duschkräm och tog en taxi till flygplatsen. Flyget visade sig bli 45 minuter försenat, men allt gick smidigt och bra, jag hade placerat ut mina störda extrakilon i Anna och JPs väskor så 21 kilo prick lastades in i det lilla planet. Sen sov jag, ganska skönt, på min fluffiga halsduk.
Det var jättetråkigt att säga hejdå till Anna, jag kommer sakna henne mycket, man jag har ju lämnat en väska i Barca så jag måste åka och hälsa på i vår, vilket är bra!! JP åkte med sin bror för att sen åka bil med dem ner den 23:e och Anna åkte med sin bror och jag konkade iväg till terminal 3, terminalen som gud glömde, den är tydligen bara provisorisk, men har varit här i 10 år så vi får väl se.. Som tur är finns det internet, men snåla Luftfartsverket rånade mig på 70 kronor för att surfa en timme, det känns det dock som det är värt!! Mycket eftersom mitt öra har börjat svullna av värmen från telefonen som fått gå på högvarv :) Den har ju inte riktigt använts under dom senaste månaderna eftersom vi varit 4 personer på en telefon och typ 3 andra personer som vi ringt till, men nu är den lilla vännen tillbaka och får erövra sin plats i väskan!
Jag känner mig väldigt spansk, jag sitter med smutsigt hår, och med kläder som luktar rök, vart man en har varit så har ju alla människor rökt inne så dt har fastnat kan man säga, men mamma har bokat tvättstugan hela dagen i morgon så det skal nog vara ganska snabbt ordnat!
Min kära stövel som är trasig är också med, fortfarande trasig dock, men jag var smart och drog en strumpa över så den sitter på plats, dock ser jag ut som en luffare. Men det är okej, för alla som möter mig gillar mig ändå!
Nu är det 40 minuter kvar tills planet går och en timme och tjugo minuter tills jag är på ön igen! Det känns konstigt men sammtidigt mycket härligt!
Vi hörs sen, för nu är det tillbaka till verkligheten.
Resan var lång, först försov vi oss så Anna väckte oss halv 8, istället för det tänkta halv 7, med kommentaren - skal ni stanna i Spanien? Men vi packade ihop det sista och diskade lite i duschkräm och tog en taxi till flygplatsen. Flyget visade sig bli 45 minuter försenat, men allt gick smidigt och bra, jag hade placerat ut mina störda extrakilon i Anna och JPs väskor så 21 kilo prick lastades in i det lilla planet. Sen sov jag, ganska skönt, på min fluffiga halsduk.
Det var jättetråkigt att säga hejdå till Anna, jag kommer sakna henne mycket, man jag har ju lämnat en väska i Barca så jag måste åka och hälsa på i vår, vilket är bra!! JP åkte med sin bror för att sen åka bil med dem ner den 23:e och Anna åkte med sin bror och jag konkade iväg till terminal 3, terminalen som gud glömde, den är tydligen bara provisorisk, men har varit här i 10 år så vi får väl se.. Som tur är finns det internet, men snåla Luftfartsverket rånade mig på 70 kronor för att surfa en timme, det känns det dock som det är värt!! Mycket eftersom mitt öra har börjat svullna av värmen från telefonen som fått gå på högvarv :) Den har ju inte riktigt använts under dom senaste månaderna eftersom vi varit 4 personer på en telefon och typ 3 andra personer som vi ringt till, men nu är den lilla vännen tillbaka och får erövra sin plats i väskan!
Jag känner mig väldigt spansk, jag sitter med smutsigt hår, och med kläder som luktar rök, vart man en har varit så har ju alla människor rökt inne så dt har fastnat kan man säga, men mamma har bokat tvättstugan hela dagen i morgon så det skal nog vara ganska snabbt ordnat!
Min kära stövel som är trasig är också med, fortfarande trasig dock, men jag var smart och drog en strumpa över så den sitter på plats, dock ser jag ut som en luffare. Men det är okej, för alla som möter mig gillar mig ändå!
Nu är det 40 minuter kvar tills planet går och en timme och tjugo minuter tills jag är på ön igen! Det känns konstigt men sammtidigt mycket härligt!
Vi hörs sen, för nu är det tillbaka till verkligheten.
Trackback
